Jag har många tankar och känslor inom mig just nu. Jag tänker på framtiden. Jag tänker på nuet och känner mig allmänt nedstämd och ledsen.

Jag har under en längre tid varit lite orolig över hur det kommer gå i höst när jag inte har något jobb eller framtidsplaner för skola. Men sommaren har hållt mig sysselsatt och jag har inte tänkt så mycket mer på det. Men jag antar att verkligheten knackade på dörren igår när jag lämnade av Elias vid GMUn. Herrejösses vad jag kommer sakna denna människan. Tre år av att ständigt träffa varandra. Vi träffades i skolan, efter skolan och på helgerna. Många, många och åter många dagar gick vi inte till skolan och istället bara spenderade tid med varandra. En helt underbar tid nu när man kollar tillbaka. Visst, skolan var skit men jösses vad vi kom nära varandra tack vare den! Vi känner verkligen varandra in&utantill och det finns så många galna saker vi har gjort som jag aldrig kommer kunna berätta för någon, haha! Jag tror det är få par som har haft den turen att spendera så mycket tid med sin partner som vi har gjort. 
Nu låter det som att Elias är borta från mitt liv, vilket inte stämmer. Men att från träffas varje dag och i stort sett varje helg blir det en enorm omväxling att bara träffa varandra några få helger på tre månader. Jag avskyr förändringar. Jag hatar förändringar där jag inte har någon kontroll. Jag saknar honom redan och det gör ont att veta att vi kommer träffas väldigt lite dessa tre månader (kanske ännu längre än så).

I skrivande stund kan jag ärligt säga att Elias är det bästa som hänt mig. Jag vet inte vart jag skulle befinna mig just nu om jag inte blivit tillsammans med honom. Jag är inte hel utan honom. MEN jag är en egen individ också, jag måste fundera ut vad jag vill plugga, börja tjäna egna pengar och känna att jag gör något åt mig själv.
Men i skrivande stund har jag inget jobb och jag är inte helt säker vad jag vill plugga till. Jag söker in till en massa jobb men inget har nappat och förskollärare är någonting jag är intresserad av. Men vad händer om jag inte kommer in på förskollinjen (vilket jag most likely inte kommer göra då jag inte kom in nu på hösten i Halmstad)? Vad ska jag göra då? Vad kommer hända med mig och Elias efter GMUn? kommer det bli som våra planer? ÅH har så många tankar inom mig just nu.
Jag hatar att gå runt här hemma och inte göra någonting. Jag vill också börja mitt liv nu.

Jag vet att allt löser sig inom sin framtid. Men just nu känns allt så ovisst och jag hatar den känslan.

 

Ta hand om varandra ♥